mareldsbarn

Jag lovade foton idag och som ni ser så har inte uret slagit ny dag ännu. Jag har allt några minuter på mig :-) Idag blir det fotomaraton från sista tiden. Några personer som finns med på bilderna har ännu inte blivit frågad om det är ok att lägga upp er. Det är nog lite sent på kvällen för att fråga så jag gör en chansning och ber er som inte trivs med att få äran att vara på Julias blogg att säga till så plockar vi bort bilderna på momangen ;-)



Uppe i Vallentuna träffade Julia sin första syssling på sin mammas sida. Agnes är här 5 v gammal om jag minns rätt.



Gullungar!



Julia tar en powernap på sin mammas mormor & morfars säng. Det är jobbigt att resa, träffa släkt och äta julbord men oj så roligt det är också!



Väl hemma från Sthlm så beslöt vi oss för att inviga sittvagnen vilket blev en hit! Julia stormtrivs! Nu missar hon minsann ingenting vår nyfikna tös! Nedbäddad i åkpåsen som Daniel har haft när han var liten! Tack snälla farmor för att du har sparat den i så gott skick under alla år!



Tomtenissan tomtar för pappa på morgonen!



Damen börjar tröttna på fotografen. Att hålla upp huvudet var inge roligt längre.


På själva julafton inviger Julia sin nya "resestol" som hon fick av sin farmor och farfar. Den här lär bli poppis! Och en perfekt uppfinning, tycker mamma och pappa.


Mmmm, en kall sked var spännande att leka med!



Väldigt god för käkarna att gnaga på också!



När mamma och pappa inte vill sjunga "Ida´s sommarvisa" längre utan äta sin middag och fröken vill något helt annat, ja då löser man det så alla blir glada. Julia sitter själv och sjunger medan mamma och pappa laddar batterierna med lite mat.



När pappa festar till datorskärmen går det bara inte att låta bli att titta. Se så fint hon sitter i sin stol nu! Stora tjejen! :-)



I juldagarna är det gott att bara slappa i sackosäcken med gosefilten.



Smaka lite på filten är också gott. Åh så mysigt, tycker Julia!


Men man inte bara dega på egen hand. Vad som här händer är bara Julia och hennes pappa som vet men damen tar det hela på största allvar ser det ut som.



Mycket intressant är det i varje fall och att sitta med pappa vid datorn -det är grejer det!



Ja det är så roligt att man kämpar in i det sista och tillslut går det bara inte längre... lillstumpan somnar pladask på skrivbordet.


En del bilder kan tyckas vara i lite väl stort format men till mitt försvar har jag min egen mor att skylla på. Ja när hon ringer upprörd från stora staden och meddelar att hon inte kan se Julia på sin skärm för att bilderna är alldeles för små då måste vi ju lösa det hela. Åldern tar visst ut sin rätt. Skulle bilderna i framtiden bli ytterligare ett snäpp större så vet ni ju då varför. Man blir inte yngre ;-)

Julia är världens roligaste unge nu! Vi njuter varje stund med henne. Hon slutar aldrig förvåna oss med sina färdigheter. Hennes leende och skratt går inte att slå. Underbart!

(1½ min kvar innan det blir ny dag! Yes, jag hann! Jag är grym!)