Hon går inte bara, hon springer nu också.
Idag har det hänt mycket. Julia, vår älskade kärlek, valde att göra morgon klockan 08 och efter lite frukost samt påklädning så begav vi oss till förskolan. Dagens schema på förskolan bestod av fruktkalas för en pojke som fyllde 4 år idag samt premiärlunch för Julia. Eftersom Julia just nu har fullt sjå med allt som är nytt på förskolan och inte får någon tid över att bry sig om sin mamma så gick överlämningen väldigt smärtfritt. Jag förstår däremot varför Julia trivs så bra. Vår lilla duracellkanin älskar att vara i centrum och det är just det hon får vara på förskolan just nu då hon är en ny, intressant människa för de andra barnen. Flickorna på Julias avdelning som är i 3-4 års åldern praktiskt taget älskar Julia. Så fort lillskruttan stapplar in på avdelningen så svärmar de runt henne. Julia står upp i mitt av ringen och bara ler. Barnen klappar henne på kinden, känner på hennes tofs i håret och kramar om henne. -åh hon är så liten och fin, säger de hela tiden. Julia njuter. Vänta bara tills Julia inte längre är ny och intressant, då kanske hon bara blir en jobbig 1-åring som inte förstår :-)
Fisk, potatis och ärtor serverades till lunch. Fisken spottade Julia bestämt ut men potatisarna och ärtorna åt hon tydligen upp. Dessa skall ha smakat bra för tydligen hade Julia mmmm;at så mycket att fröknarna skrattat, fick jag höra.
Då jag skulle hämta Julia möttes jag upp av dessa söta 4-åringar som med förtjusning berättade att Julia nu kan gå! Förra veckan då pappa Daniel och Julia var på förskolan var det en flicka som frågade om Julia gick. -Ja, hon kan gå några steg, svarade pappa Daniel och ställde Julia upp. Julia stod stilla och spanade in allt spännande runt omkring. -Men gå då!, hade flickan sagt. En annan flicka har berättat för mig att Julia inte kan prata men hon är söt ändå. Ja det är många tankar och funderinga som rör sig i deras huvud :-)
Poletten föll dock ned efter att Julia kommit hem och fått sova en stund. Ända sedan hon vaknade efter vilan fram till läggdags har hon gått, gått och återigen gått. Det är kanske att jag ska kalla det för springa för damen har alltid av någon anledning haft bråttom och att gå långsamt är inget att föredra. Så fort benen och balansen inte bär henne längre och hon faller ned på rumpan med en duns så är det snabbt upp på fötterna igen. Hela ansiktet skiner på henne och jag tittar på henne med glädje när hon stapplar omkring. Nu har hon återigen fått upp ögonen på något nytt som är roligt. Några krypsteg har jag inte sett röken av idag.
För en mamma och pappa är detta så stort och måste givetvis delas med till er och då inte bara med en bild och inte heller endast med två utan med mängder! Håret står åt alla håll då dagens fina frisering i form av en tofs har fallit ur men vad gör det? Lika glad ändå!
Fisk, potatis och ärtor serverades till lunch. Fisken spottade Julia bestämt ut men potatisarna och ärtorna åt hon tydligen upp. Dessa skall ha smakat bra för tydligen hade Julia mmmm;at så mycket att fröknarna skrattat, fick jag höra.
Då jag skulle hämta Julia möttes jag upp av dessa söta 4-åringar som med förtjusning berättade att Julia nu kan gå! Förra veckan då pappa Daniel och Julia var på förskolan var det en flicka som frågade om Julia gick. -Ja, hon kan gå några steg, svarade pappa Daniel och ställde Julia upp. Julia stod stilla och spanade in allt spännande runt omkring. -Men gå då!, hade flickan sagt. En annan flicka har berättat för mig att Julia inte kan prata men hon är söt ändå. Ja det är många tankar och funderinga som rör sig i deras huvud :-)
Poletten föll dock ned efter att Julia kommit hem och fått sova en stund. Ända sedan hon vaknade efter vilan fram till läggdags har hon gått, gått och återigen gått. Det är kanske att jag ska kalla det för springa för damen har alltid av någon anledning haft bråttom och att gå långsamt är inget att föredra. Så fort benen och balansen inte bär henne längre och hon faller ned på rumpan med en duns så är det snabbt upp på fötterna igen. Hela ansiktet skiner på henne och jag tittar på henne med glädje när hon stapplar omkring. Nu har hon återigen fått upp ögonen på något nytt som är roligt. Några krypsteg har jag inte sett röken av idag.
För en mamma och pappa är detta så stort och måste givetvis delas med till er och då inte bara med en bild och inte heller endast med två utan med mängder! Håret står åt alla håll då dagens fina frisering i form av en tofs har fallit ur men vad gör det? Lika glad ändå!
Kommentarer
Postat av: Kvack
Hon är så söt:)
Trackback
