mareldsbarn

Julia har tillsammans med sin mamma tagit sig en liten tripp till Sthlm och mormor och morfar med alla släktingar.

Pappa är givetvis saknad men tack vare denna blogg så kan vi nu uppdatera nästan allting som vi har gjort. Julia har fikat i mängder, lekt massor, busat med Tindra, lärt känna hunden Vanja, hälsat på mammas kusin-Fia i sin nya lägenhet, shoppat på stan, slitit ut mormor genom att kräva lek och bus kl 04.15 på morgonen, lunchat med morbror Per i Täby centrum och kikat på de stora akvariumet som finns där, lekt och showat för morbror Magnus tills ögonen trillat ut på henne och även röjt runt i hela mormors kök. Ja fullt upp har  vi och skoj är det! Tågresan upp gick bara fint. Julia tyckte det mesta var spännande.



Pippiväskan är med på tåget. Dags för fika tyckte Julia.



Efter fika blir det ritdags.



Julia busar med Tindra.

Julia och morbror Magnus.

Julia röjer i mormors lådor.

Det är väldigt roligt att röja där tycker Julia som är fullt koncentrerad.



När mormor dammsuger är det till en början lite läskigt tycker Julia...

...men det går ganska snabbt över och blir väldigt roligt!

I helgen har både Julias mamma och pappa arbetat. Med lite pusslande så löste sig fredagen och även lördagen men söndagen var svårlöst. Det hela slutade, efter ett par vändor, med att Julias gudmor My kom på besök för att leka med Julia. My valde att våldgästa oss redan på lördagen för att kunna sova över och stå redo kl 08.00 på söndagen då Julias mamma for till jobbet och Julias pappa kom hem från sitt jobb men skulle gå och sova. Med My följde även hennes goa lilla katt, Stella som också fick sova kvar hos oss. Julia som redan innan är enormt fascinerad av katter fick nu en helg som var total lycka för henne. Hon skrattade, hoppade upp och ned, dansade runt, klappade händerna, lekte tittut med Stella, letade efter Stella -ja Julia hade fullt upp med andra ord. Julia hann även provsmaka kattmaten som var i form av torrfoder. Heter man Julia skall man visst provsmaka på allt. Så är det bara. Det tycker i varje fall Julia.



Stella har precis landat hemma hos oss. Julia är överlycklig.


Julia och My tittar nyfiket på när Stella utforskar vårt hem.


Julia hjälper My med att göra om kattburen till kattlåda.


Julia kastar boll till Stella och vill att Stella skall kasta tillbaka men Stella bara nosar på bollen, ja fram tills Julia kommer. Då backar Stella :-)


Stella är nu inne i badrummet och gör sina behov. Julia har lagt sig på golvet för att vänta på att hon skall komma ut.



Nu är Stella färdig och tittar försiktigt ut. Behöver jag säga att Julia var på benen fort för att börja leka igen?


Stella myser på en stol under bordet. Innan Julia skall sova vill hon mata Stella med lite mat som hon håller i handen.



Sist men inte minst sagt så har vi nu också hunnit inviga julen. Julen är varm och mysig och börjar man i god tid så får man ju bevara den länge nog. Sagt och gjort. Ett gäng med lussebullar hann bakas i helgen och även invigas tillsammans med den godaste vaniljglögg jag någonsin avnjutit. Julia tyckte dock inte bullarna var så goda men russinen som fanns i dom var mycket populära. Nu har vi gömt några påsar så inte Julias pappa mumsar i sig allihopa :-)

 

En vanlig lördag med extra mycket morgonbus har vi haft det här.

Julia kan nu sätta sig på sina vita stolar utan stöd från vuxen. Där kan man sitta och titta i kattboken såklart! Det är precis vad Julia gör.







Ja så har vi ju dansat lite också. Snurrat runt runt runt och hoppat har vi gjort :-)

Så var Julias första utvecklingsamtal på förskolan avklarat och hon fick en "OK"-stämpel i rumpan!

Personalen upplever att Julia är trygg i sig själv, social och nyfiken. Hon är glad och skrattar om dagarna. Hon trivs i sandlådan med en hink och spade, hon trivs i lekrummet med att få pula med klossar, tycker om att leka med bondgården och alla dess djur. Det är spännande att vara i dockvrån med de stora tjejerna och då de stora barnen leker doktor på fröken som ligger på golvet är Julia mer än gärna med. Julia utforskar, vänder och vrider på saker och ting. Njuter när de andra barnen står på kö för att få krama om henne och när hon tycker att det räcker så sträcker hon upp handen i ett "stopp"-tecken och visar att hon är nöjd. Efter maten har hon lärt sig att gå och tvätta händerna precis som alla de andra barnen. Julia tittar då på fröken, tar en pappersservett (det är en per barn) från hållaren och så fort fröken tittar bort tar Julia tag i hållaren och sliter ut ett helt gäng med pappersservetter, skrattar och väntar på frökens reaktion.

På vilan ligger alltid Julias bästa fröken bredvid henne och det tar ungefär en halvtimme för Julia att varva ned och somna. När hon väl somnar så sover hon uppåt 2 timmar. Fröken ligger bredvid och blundar för att visa att det är sovdags men Julia hon klättrar upp och lägger sig vid frökens ansikte, petar på näsan, försöker pula in sina knubbiga små fingrar i frökens mun, drar i ögonfransarna och skrattar när fröken tittar upp. Julia har tydligen kommit på en lek. När fröken blundar och Julia inte får henne att öppna ögonen för att leka så lägger sig Julia bredvid fröken och blundar även hon och när fröken tror att Julia har somnat och börjar resa på sig så ställer sig Julia upp med ett glädjetjut och skrattar. Det är bara att börja om och strax därefter så somnar faktiskt Julia då dock som Pippi Långstrump med fötterna på kudden och ansiktet i fotändan på sin lilla madrass men givetvis med trygga snutten i högsta hugg. Tur är väl att inga andra barn stör sig av Julias bus vid vilan och väl är väll att fröken är en fin fröken som är med Julia varje vila dag ut och dag in och tillåter sig att bli undersökt och påhopppad på detta vis.

Julia har visst visat tydligt på förskolan att hon trivs bra med sopskyffeln och sopen. Hon börjar dagen på förskolan med att gå fram till den och börja sopa golvet. Under dagens gång tar hon gärna en runda till då och då. Söttjejen!

En stolt moder lämnade idag förskolan med kärlek i moderhjärtat och med insikten om hur stor hennes lilla dotter har blivit. Tänk, min lilla parvel som från början bara var ett litet frö i min mage är nu en alldeles underbar liten minimänniska som traskar runt på vår jord och lämnar härliga avtryck hos de människor hon möter.

I postlådan fann Julia idag ett fint vykort från sin mormor och morfar. På framsidan av korten var där en söt katt. Julia fick fatt på vykortet, inspekterade katten en liten stund för att sedan med förtjusning ropa "katt" och peka på den lilla pälsvarelsen. Tack mormor och morfar! Julia utforskade genast kortet genom att både smaka på det, pussa på den, titta på det och vika det dubbelt. (Och du mormor som häromdagen påpekade att ombytet på Julias kläder var lite väl fattigt numera på bloggen med tanke på hennes stora garderob som faktiskt finns. Ja du har nog rätt, för idag fick Julia minsann ha samma tröja och byxa som hon hade igår så nu blev det inga nya färger den här dagen heller på fotona. Men nästa gång! Det finns alltid en nästa gång! :-)   )









Imorgon bär det av till förskolan kl 08.15. Det är en stor dag för Julia fast mest är nog dagen stor för hennes mamma. Julia vet ännu inte vad som komma skall. Det är nämligen fotografering på morgondagens schema. En gruppbild på min tös bland andra fina barn som vi sedan så vackert kan beställa hem och spara för att föreviga. Julia är nyduschad, har fått nyklippta naglar, klänningen från farmor och farfar är nytvättad och hänger fint på sin galge i väntan på morgondagen. Ja nu är vi allt redo för Julias första skolfotografering på förskolan.

Julias bebisrum skall nu bli ett barnrum. Ett Juliarum. Första steget i detta projekt var att inhandla en ny möbel. En liten hylla köptes idag från Ikea och med Julias fina engagemang lyckades mor och dotter tillslut få en komplett hylla och också få ut den gamla byrån från Julias rum som även agerat skötbädd för vår bebis. Nu är vår bebis stor tjej. Ut med skötbordet och in med nya barnsaker :-)

Efter att Julia kikat en stund på hur sin mamma gjorde så visste hon exakt hur man skulle göra för att sätta ihop en hylla. Julia kan allt. Hon behöver minsann inte ha hjälp av en ikeabruksanvisning som hennes mor behöver.

Dags för mängder med bilder!








Mitt i byggandet fann Julia en av delarna på golvet. Den var rolig att stå på och när bamsesången sjöng i högtalarna ja då blev det fart på tjejen. Oj vad hon hoppade, gungade, klappade i händerna och skrattade. Upp och ned.














Men ska det byggas så ska det byggas. Efter skoj blir det dags för arbete igen. Julia är åter i fixartagen.











När hyllan väl var färdig skulle ju självklart Julia också hjälpa till med dammsugningen. Tjejen som alltid varit så rädd för denna apparat (ja senast i förrgår) gick glatt fram och tog över när hennes mor dammsög. Med snutten i högsta hugg som trygghet kanske man vågar sig på sådana läskiga prövningar :-)





Rummet fick lite nytt och Julia började genast leka.






En viss passion för katter har uppstått hos lilla Julia. Grannen har en katt och Julia bara älskar katten. Julias gammelmoster med familj gav Julia en söt djurbok i födelsedagspresent. I mitten av boken finns en söt liten katt och Julia bara älskar den. Ber vi Julia gå och hämta kattboken så springer hon efter boken och letar fram katten, pekar och skrattar så jovisst älskar hon sina nya katter som finns i hennes rum nu.

Vi har fått en liten husa i vårt hem. Lilla Julia har fått städmani. Undra vem hon kan ha fått det beteendet av :-)

Varje dag skall det sopas och sopas. Även tvättservetterna skall fram så Julia kan damma av bordet på egen hand. Det är så roligt.

Det första Julia gjorde idag när hon vaknade var att leta reda på sopkvasten och röja undan lite här hemma. Inte hann hon med frukost och inte heller sätta på sig rena kläder. Nej det skall vara ordning och reda först tycker visst Julia. Det blev lite sopning och tv-tittande innan det var dags för förskolan.







Hej vad det går


Och roligt är det också


Men när "Rorri racerbil" kommer på tv:n är det dags för paus.


Julia blänger surt på kameran. Nu är det slutfotat tycker hon.

Ja nu var det allt ett par dagar sedan besöket for hem men faktum kvarstår faktiskt att Julias kära mormor varit och hälsat på oss. Hon tog flyget från Arlanda och landade tryggt på Landvetter där jag och Julia mötte upp henne. En go Julia spatserade runt på flygplatsen, imponerad av flygplanen och glad över alla människor hon mötte. Julia sprang runt i väntsalen, hejade, vinkade och flirtade med de övriga stressade människor som ilade förbi. Plötsligt stod mormor framför henne och Julia stannade upp, utforskade lite, log och sedan skulle hon visa sina fina skor hon hade på sig. Ja mormor mindes Julia allt vem det är. Ett par dagar följde av Julia-och-mormortid i form av lek och bus både ute och inne, samt mor-och-dotter-tid. Ja för faktiskt så hann jag göra Göteborg stad en stund med mammsen och det minns jag inte ens om det har hänt tidigare. Trevligt! Skaldjur, skaldjur, skaldjur åt vi gladeligen! Räkor, musslor och lite fler räkor :-)

Mormor passade också på att finnas till hands när Julias mamma och pappa jobbade natten samtidigt så det fick kort och gott bli en Julia-och-mormornatt. För någon helg sedan var det Julias farmor och farfar som Julia fick spendera dagarna med då både mamma o pappa var tvungna att arbeta helg. Julia och vi har de mest fantastiska mor- och farföräldrarna vid vår sida. Utan dom hade vi nog inte kunnat arbeta som vi gör nu, inte just nu i varje fall när Julia är så liten. Det är otroligt mycket pussel för att få ihop det ibland då både Julias mamma och pappa arbetar i skift. Det kompas här, det kompas där, det tas ut föräldrardag här och det meckas med förskolan där och trots allt detta så uppstår det krockar ibland. Ja då är det väl tur att det finns änglar som stöttar oss. Icke att förglömma är vår kära My som också hon finns mycket vid Julias sida.



När mormor och morfar kommer på besök så skramlar dom av mynt. Julia får mata grisen och det är spännande tycker hon.



Det går alldeles super att mata grisen själv. Alla pengar ramlade ner i grisens mage med hjälp av Julia.

En morgon utan Julias pappa hemma leder allt som oftast till att Julia vaknar runt 06-07. När Julias pappa är hemma sover nämligen Julia och hennes far glatt till klockan 09. Idag är Julias pappa och hälsar på en vän i Helsingborg. Ni kan ju gissa själva när Julia vaknade då.

Med teletubbies på tv:n och några gamla tråkiga majskrokar blev Julias morgon ändå helt okej trots att hon hade en trött mamma vid sin sida. Dagen idag spenderar Julia nu i skrivande stund hos sin farmor och farfar med övernattning.

I förkylningstider som dessa har även lilla Julia drabbats och med tanke på hennes inskolning som har pågått bland andra barn är det ju inte konstigt att också hon åker på en släng. Helgen har med andra ord spenderats i vilans tecken för Julia och mamma. Inte för pappa för han har tyvärr fått slita och jobba. Mycket mys och mycket lek för hela slanten!


Att leka med duplo fungerar galant när man är sjuk.





Färskpressad apelsinjuice och teletubbies är nog Julias bästa medicin.

Idag är det Julias sjätte dag på inskolningen. Idag är det andra gången skruttan äter lunch på förskolan och första gången som hon skall vara med på vilan. Idag är det första dagen som Julias mamma tycker att det här med förskola är helt idiotiskt. Nu har Julia varit borta alldeles för länge och det är inte alls något roligt att vakna på morgonen, göra sig redo för dagis och gå och lämna bort sitt barn. Idag är det första gången som fem timmar utan Julia känns förjävligt! Just nu vill jag bara rusa in på förskolan, hämta min älskade unge och krama om henne länge länge, visa all min kärlek och lova henne att hon aldrig aldrig mer behöver gå tillbaka. Nu förstår ju även jag att så får det inte gå till så därför sitter jag här, trummar med fingrarna, tittar på klockan och önskar att den kan bli 14.00 så mamma och pappa får traska in och hämta hem vår ljuvliga unge. 42 min kvar.... Nedräkning pågår!

...att börja på dagis.

Så här såg Julia ut igår när hon väl kom hem och det var dags för lunch. Hemmagjorda köttbullar, potatis och mormor Sivs hemmagjorda lingonsylt serverades. Jättegott tyckte Julia men det var lite för mycket av John Blund som knackade på vid detta tillfälle.

En trött Julia kämpade och kämpade innan sömnen tog över helt och hon slutligen däckade av i sin stol.














För en gångs skull gick det att fota Julia utan att hon reagerade på kameran. Linslus som hon annars är.

Idag har det hänt mycket. Julia, vår älskade kärlek, valde att göra morgon klockan 08 och efter lite frukost samt påklädning så begav vi oss till förskolan. Dagens schema på förskolan bestod av fruktkalas för en pojke som fyllde 4 år idag samt premiärlunch för Julia. Eftersom Julia just nu har fullt sjå med allt som är nytt på förskolan och inte får någon tid över att bry sig om sin mamma så gick överlämningen väldigt smärtfritt. Jag förstår däremot varför Julia trivs så bra. Vår lilla duracellkanin älskar att vara i centrum och det är just det hon får vara på förskolan just nu då hon är en ny, intressant människa för de andra barnen. Flickorna på Julias avdelning som är i 3-4 års åldern praktiskt taget älskar Julia. Så fort lillskruttan stapplar in på avdelningen så svärmar de runt henne. Julia står upp i mitt av ringen och bara ler. Barnen klappar henne på kinden, känner på hennes tofs i håret och kramar om henne. -åh hon är så liten och fin, säger de hela tiden. Julia njuter. Vänta bara tills Julia inte längre är ny och intressant, då kanske hon bara blir en jobbig 1-åring som inte förstår :-)

Fisk, potatis och ärtor serverades till lunch. Fisken spottade Julia bestämt ut men potatisarna och ärtorna åt hon tydligen upp. Dessa skall ha smakat bra för tydligen hade Julia mmmm;at så mycket att fröknarna skrattat, fick jag höra.

Då jag skulle hämta Julia möttes jag upp av dessa söta 4-åringar som med förtjusning berättade att Julia nu kan gå! Förra veckan då pappa Daniel och Julia var på förskolan var det en flicka som frågade om Julia gick. -Ja, hon kan gå några steg, svarade pappa Daniel och ställde Julia upp. Julia stod stilla och spanade in allt spännande runt omkring. -Men gå då!, hade flickan sagt. En annan flicka har berättat för mig att Julia inte kan prata men hon är söt ändå. Ja det är många tankar och funderinga som rör sig i deras huvud :-)

Poletten föll dock ned efter att Julia kommit hem och fått sova en stund. Ända sedan hon vaknade efter vilan fram till läggdags har hon gått, gått och återigen gått. Det är kanske att jag ska kalla det för springa för damen har alltid av någon anledning haft bråttom och att gå långsamt är inget att föredra. Så fort benen och balansen inte bär henne längre och hon faller ned på rumpan med en duns så är det snabbt upp på fötterna igen. Hela ansiktet skiner på henne och jag tittar på henne med glädje när hon stapplar omkring. Nu har hon återigen fått upp ögonen på något nytt som är roligt. Några krypsteg har jag inte sett röken av idag.

För en mamma och pappa är detta så stort och måste givetvis delas med till er och då inte bara med en bild och inte heller endast med två utan med mängder! Håret står åt alla håll då dagens fina frisering i form av en tofs har fallit ur men vad gör det? Lika glad ändå!

Imorgon är det måndag. Då skall Julia gå till sin förskola för 4:e dagen. Hon trivs väldigt bra tillsammans med sin fröken, Veronika. Några av de övriga barnen har hon hunnit med att träffa och även dom var helt okej att leka tillsammans med, tyckte nog Julia, medan pappa Daniel läste metro i rummet bredvid. Det är full fart när vi anländer till förskolan. Julia hinner inte få av sig varken skor eller jacka förrän hon är inne i lekrummet och tittar sig nyfiket omkring. Julia har lekt med bondgården och alla dess djur, pussat på dockor, smakat på alla plastfrukter, degat med grön trolldeg fast allra helst vill hon vara ute med de stora barnen som är på gården medan Julia varit inomhus de första dagarna. Julia står gärna och kikar ut genom balkingdörrens glasfönster med förtjusning när de stora barnen cyklar runt på gården.




Julia innan hon och pappa skulle traska till förskolan i fredags

Kärt barn har många namn sägs det. Vår skruttis, duracellkanin, virvelvind, tös, prinsessa, lillan, fisungen har gått och blivit stor, ja större. Ja hela 1 år faktiskt! Tiden har sprungit iväg och nu är har den stora dagen kommit ikapp oss och även passerat.

Julia firade sin dag tillsammans med de nära och kära som bodde på sådant avstånd att de kunde passera, kika in, kramas, leka och äta lite tårta tillsammans med oss.

Första kalaset gick av stapeln redan på förmiddagen med Julias farmor och farfar samt Julias pappas mormor.



Att tösen kom underfund med vem paketen var till och hur de skulle öppnas var utan tvekan inga problem.



Det kom mängder med fina och finurliga presenter till Julia under dagen.



Detta är en av allt det fina som Julia fick av sin farmor och farfar.



1:a födelsedagstårtan som är gjord av Julias mamma som i sin tur tänkte alldeles för mycket på hur viktigt det är med lite socker till små barn att tårtan i slutändan blev alldeles för trist och torr.



Dags för kalas nr 2. Papporna inleder dock barnkalaset med att fokusera på ballongknytning i form av figurer.



Julias pappa tog tag i "tårtkrisen" och slängde ihop en fantastisk tårta till kalas nr 2. (Nästa år är det Julias pappa
som får äran att ta hand om tårtan). Julia, hon undrar minsann varför alla pratar så på kalaset.



Suck. -Det var ett jäkla tjöt, tyckte hon. Ser ingen att tårtan äntligen har landat på bordet?



Äntligen får världens bästa unge blåsa ut ljus nr 2 men nu tillsammans med pappa.



Mmmm, så gott. Den var värd att vänta på.



Lekdags!



Ännu mera lek.



Alvine fann den vackra speldosan som Julia fick i present av Alfred.



Alvine och Julia fikar.



Alvine bjuder Julia på sina russin som hon fick i "lekpåsen" av Julia innan hemgång.