Vattenavgång! Falskt alarm!
I går kväll läste jag återigen en del på internet om förlossningar. Ja det är faktiskt lite roligt att läsa förlossningsberättelser än att bara läsa tråkig kall fakta. I dessa egenskrivna upplevelseberättelser var det många som menade att det hörs en "knäpp" precis innan vattnet går. Jag har aldrig hört detta av mina vänner som fött barn men å andra sidan är det inte heller så vanligt att vattnet går med en flodvåg. "Knäppet" kommer tydligen från hinnorna som brister.
Jag berättade detta för D innan jag gick och la mig i natt. Några timmar senare kommer även han i säng och jag hade tydligen hamnat på rygg i någon underlig sovställning som gjorde att jag snarkade. Ajaj, att sova på rygg som höggravid är faktiskt inte skönt. Att ha lungor som dessutom blir helt förvridna av en unge är inte heller skönt. Lätt att andas normalt! NOT! Jag snarkade som en GRIS! D tyckte detta var såååå roligt att han går och hämtar sin mobil och hade tänkt att dokumentera detta genom att filma mig med sin videokamera. Han hoppar ner i sängen igen och sätter igång videokameran som ger ifrån sig ett litet pip när den börjar rulla upp. Jag som ligger helt ovetandes kvar på rygg i full färd med att fyra av högre snarkningar än jultomten själv flyger upp som en raket ur sängen och ställer mig raklång på golvet, yrvaken och tjoar; Shit, vattnet gick! (Ja, tänk er nu en höggravid kvinna som inte är så smidig längre. Jag själv anser att jag flög upp som en raket.Frågar ni D kan det hända att han såg en förvirrad gravid kvinna som halvt om halvt pustande och suckande tappert försökte rulla sig ur sängen och det tog en si så där fem minuter).
D. fattar givetvis ingenting. "Ja, vattnet gick! Jag hörde knäppet!", tjoar jag upprepande. Då först börjar han skratta. Det var ju pipet på mobben som jag flög upp av. Tänk att man kan sova så tungt ena stunden och ändå ligga på helstpänn och flyga upp på det viset. Ja bra knäpp är jag allt, det har jag förstått. Ja, vad säger man? Något vatten var det inte som hade gått i varje fall.
Jag berättade detta för D innan jag gick och la mig i natt. Några timmar senare kommer även han i säng och jag hade tydligen hamnat på rygg i någon underlig sovställning som gjorde att jag snarkade. Ajaj, att sova på rygg som höggravid är faktiskt inte skönt. Att ha lungor som dessutom blir helt förvridna av en unge är inte heller skönt. Lätt att andas normalt! NOT! Jag snarkade som en GRIS! D tyckte detta var såååå roligt att han går och hämtar sin mobil och hade tänkt att dokumentera detta genom att filma mig med sin videokamera. Han hoppar ner i sängen igen och sätter igång videokameran som ger ifrån sig ett litet pip när den börjar rulla upp. Jag som ligger helt ovetandes kvar på rygg i full färd med att fyra av högre snarkningar än jultomten själv flyger upp som en raket ur sängen och ställer mig raklång på golvet, yrvaken och tjoar; Shit, vattnet gick! (Ja, tänk er nu en höggravid kvinna som inte är så smidig längre. Jag själv anser att jag flög upp som en raket.Frågar ni D kan det hända att han såg en förvirrad gravid kvinna som halvt om halvt pustande och suckande tappert försökte rulla sig ur sängen och det tog en si så där fem minuter).
D. fattar givetvis ingenting. "Ja, vattnet gick! Jag hörde knäppet!", tjoar jag upprepande. Då först börjar han skratta. Det var ju pipet på mobben som jag flög upp av. Tänk att man kan sova så tungt ena stunden och ändå ligga på helstpänn och flyga upp på det viset. Ja bra knäpp är jag allt, det har jag förstått. Ja, vad säger man? Något vatten var det inte som hade gått i varje fall.
Kommentarer
Trackback
