mareldsbarn

.... Men äntligen har även vi fått fram lite pynt och tänt adventsljusen så nu har vi återigen fått värme i vårt hus! Nu väntar bara jag och Julia på att pappa Daniel skall inhandla granen.

Resan hem från Lanzarote gick bra. Julia skrämde oss dock rätt rejält med ett par argsinta skrik fem minuter efter flygstarten. Ingenting tyckte lillstumpan dög för att få henne glad men efter att ha fått träffa flygvärdinnorna en stund och fått kräkas lite så blev livet lite enklare för henne och med en rejäl sömnstund på det i mammas knä så var vi alla väldigt nöjda.

Mycket händer i frökens liv just nu. Det är så underbart att få stå vid sidan om och skåda hennes utveckling. En del saker har jag redan nämnt men också att hon nu börjar charma, visa sin blyga sida till när hon träffar folk och dra underläppen till sig när hon blir ledsen. På resan blev Julia otroligt rädd för första gången i sitt lilla liv! Det var på restaurangen "Steak house" som vi spenderade flertalet av våra kvällar på som Julia praktiskt taget flög ur sin matstol och skakade i hela kroppen. Lillstumpan lyckades få ur sig ett sådant skrik som inte var av denna värld. Chefen för restaurangen plockade nämligen fram en jultomte som sjunger julsånger och vickar på rumpan. Så länge tomten står still och inte sjunger så gick det an men icke annars ;-) Ni som tror er ha hört Julia skrika, till er vill jag bara säga ack så fel ni har.


Julia kan till och med bjuda på ett litet leende när tomten är tyst och stilla! Världens coolaste och goaste reestaurangchef har vi även med på bilden. Givetvis tyckte han att detta var bland det roligaste som hänt den kvällen. Han gick mest runt och skrattade så där skrockande med en mage som hoppade som tomten själv.