Utvecklingsamtal

Så var Julias första utvecklingsamtal på förskolan avklarat och hon fick en "OK"-stämpel i rumpan!

Personalen upplever att Julia är trygg i sig själv, social och nyfiken. Hon är glad och skrattar om dagarna. Hon trivs i sandlådan med en hink och spade, hon trivs i lekrummet med att få pula med klossar, tycker om att leka med bondgården och alla dess djur. Det är spännande att vara i dockvrån med de stora tjejerna och då de stora barnen leker doktor på fröken som ligger på golvet är Julia mer än gärna med. Julia utforskar, vänder och vrider på saker och ting. Njuter när de andra barnen står på kö för att få krama om henne och när hon tycker att det räcker så sträcker hon upp handen i ett "stopp"-tecken och visar att hon är nöjd. Efter maten har hon lärt sig att gå och tvätta händerna precis som alla de andra barnen. Julia tittar då på fröken, tar en pappersservett (det är en per barn) från hållaren och så fort fröken tittar bort tar Julia tag i hållaren och sliter ut ett helt gäng med pappersservetter, skrattar och väntar på frökens reaktion.

På vilan ligger alltid Julias bästa fröken bredvid henne och det tar ungefär en halvtimme för Julia att varva ned och somna. När hon väl somnar så sover hon uppåt 2 timmar. Fröken ligger bredvid och blundar för att visa att det är sovdags men Julia hon klättrar upp och lägger sig vid frökens ansikte, petar på näsan, försöker pula in sina knubbiga små fingrar i frökens mun, drar i ögonfransarna och skrattar när fröken tittar upp. Julia har tydligen kommit på en lek. När fröken blundar och Julia inte får henne att öppna ögonen för att leka så lägger sig Julia bredvid fröken och blundar även hon och när fröken tror att Julia har somnat och börjar resa på sig så ställer sig Julia upp med ett glädjetjut och skrattar. Det är bara att börja om och strax därefter så somnar faktiskt Julia då dock som Pippi Långstrump med fötterna på kudden och ansiktet i fotändan på sin lilla madrass men givetvis med trygga snutten i högsta hugg. Tur är väl att inga andra barn stör sig av Julias bus vid vilan och väl är väll att fröken är en fin fröken som är med Julia varje vila dag ut och dag in och tillåter sig att bli undersökt och påhopppad på detta vis.

Julia har visst visat tydligt på förskolan att hon trivs bra med sopskyffeln och sopen. Hon börjar dagen på förskolan med att gå fram till den och börja sopa golvet. Under dagens gång tar hon gärna en runda till då och då. Söttjejen!

En stolt moder lämnade idag förskolan med kärlek i moderhjärtat och med insikten om hur stor hennes lilla dotter har blivit. Tänk, min lilla parvel som från början bara var ett litet frö i min mage är nu en alldeles underbar liten minimänniska som traskar runt på vår jord och lämnar härliga avtryck hos de människor hon möter.



Kommentarer
Postat av: (Gammel) moster Marie

STORA varma kramar till Julias underbara mamma som skriver roliga och kärleksfulla inlägg om sin gullplutta.Det är jätte roligt att läsa.

Moster M

2009-10-23 @ 14:21:05
Postat av: Tina

Vilken underbart levande text! Jag ser det precis framför mig, hur Julia lever gott på förskolan och hur hon charmar rumpan av alla i sin närhet där. :-D

2009-10-23 @ 21:44:16
URL: http://www.troll.bloggagratis.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0